Just another WordPress site
Hittade ett par ny arkitekturbloggar idag:
“Urban Dynamic Planning Forum”:http://www.udpf.se/ drivs av fyra studenter från samhällsplaneringslinjen på Stockholms Universitet.
På “MalmöStockholm”:http://malmostockholm.blogspot.com/ skriver Jörgen Sundström om arkitektur och stadsbyggnad med fokus på Malmö och Stockholm.
Skall bli intressant att följa. Det behövs en levande diskussion om hur vi skall utveckla våra städer. Ju fler som skriver, desto bättre.
Via “yimbygbg”:http://gbg.yimby.se/ hittar jag ett projektarbete från Fysisk Planering vid BTH.
Rapprorten finns att ladda ner som pdf från sidan “Masthuggsstaden – mina drömmars kaj”:http://www.davidlindqvist.se/masthuggsstaden/
Johannes på yimbygbg har skrivit en bra “sammanfattning”:http://gbg.yimby.se/2009/02/masthuggsstaden_645.html och jag håller med om att det är ett attraktivt och väldigt stadsmässigt förslag som jag gärna hade sett genomfört.
Last year was the first in half a century that a new indoor mall didn’t open somewhere in the country—a precipitous decline since the mid-1990s when they rose at a rate of 140 a year
Det kommer att bli svårt även här i Öresundsregionen, bara i Malmö byggs det två nya i Hyllie och vid Värnhemstorget samtidigt som de befintliga renoverar för att hänga med.
Samtidigt så jag en genomgång som sade att vi i sydsverige har mycket mindre mängd försäljningsyta per innevånare jämfört med storköpenhamn så det skulle peka på att det fanns utrymme för ungefär dubbelt så mycket försäljningsyta på vå sida om sundet. Men jag undrar om man inte skall ta den statistiken med en nypa salt…
Vad tror ni? Kommentera gärna
Efter en längre tids tystnad är jag tillbaka tror jag…
en längre förklaring finns på min privata blogg: “Qui Bono”:http://www.bergenudd.net/webblogg/2008/11/06/tillbaka/
Det viktigaste är att det numera finns två rss-feeder:
Jag skall försöka skriva ett till två inlägg i veckan här på re:urban. En ny sak som jag skall försöka mig på är lite mer lokala inlägg om det som händer inom arkitektur och stadsbyggnad runt öresund.
* Calatrava vs Isozaki – [pushpullbar]2
Intressant åsikt. Calatrava ser sitt verk som oantastbart och han måste få sista ordet vid alla förändringar av objektet och den omedelbara närheten. När Bilbaos kommun bygger ett hus bredvid och arkitekten ansluter en bro till Calatravas bro så stämmer Calatrava Bilbaos kommun.
Jag anser att detta är en ohållbar position. Du kan inte som arkitekt kräva kontroll över dina verk efter att de har övergått till brukaren. I alla fall i Sverige har du bara upphovsrätt till dina ritningar och om inget annat har avtalats så får byggherren bara uppföra ett exemplar av det som är ritat. Du kan t ex inte beställa ritningar på ett hus och sedan, utan extra ersättning, bygga ett helt område med samma ritningar.
* Putsade, odränerade träregelväggar
Jag kan bara säga: Jag är inte förvånad.
Förmodligen har man även satt ett tätt ytskikt som t ex plastfärg. Denna kommer definitivt att spricka på flera ställen, då får vattnet en väg in (för puts är inte tätt) men ingen väg ut, eftersom vattnet försvinner genom avdunstning, vilket kräver yta, eller dränering i botten, vilket kräver en teknisk konstruktion för detta.
Ett annat problem som dessa väggar ger är att de är känsliga för mekanisk åverkan. När man byggde husen till Bo01 i Malmö (en del av det som idag kallas Västra Hamnen) så användes puts på isolering på flera hus. Problemet var att man använde tekniken ända ner till marknivå vilket gjorde att ytan förstördes om man t ex körde på den när man parkerade cykeln. Jag har hört att man har samma problem med ömtåliga väggar i Hammarby Sjöstad.
Andra bloggar om: mögel, fukt, hammarby sjöstad, bo01, västra hamnen, byggfusk, arkitektur
Italiensk spacklingsteknik som ger en plan, blank yta med färgskiftningar
Underlaget byggs upp med flera lager av kalkspackel som sedan avslutas med ett lager som är uppblandat med marmormjöl och krossad marmor och som bearbetas med speciella verktyg för att få fram den speciella ytan.
Stucco Lustro finns beskrivet så långt tillbaka som 25 f. kr.
Teknikerna och materialen har ändrats och förbättrats lite men är fortfarande mycket likt sitt ursprung. Palladio hjälpte till att under renässansen återuppliva intresset för denna urgamla teknik. I många av hans villor finns vackra exempel på Stucco Lustro.
Ytan känns väldigt mjuk även om den är hård och blank. När man lägger handen på så tror man att det skall kännas kallt eftersom det är så likt sten men ytan är varm och behaglig.
Det är givetvis en dyr byggnadsmetod och det är därför den inte är så vanlig varken då eller nu.
I hela mänsklighetens historia, sedan vi blivit bofasta, har gator & torg varit de grundläggande byggstenar som har organiserat våra städer
Jan Gehl, Life between buildings, min översättning
Varför trodde modernisterna att detta kunde ändras i grunden? Och att de var bra nog att genomföra det…
Andra bloggar om: arkitektur, stadsbyggnad, modernism, urbanism
* Is The Bedouin Worker Killing The Third Place?
Jag har skrivit om “tredje platsen”:http://www.bergenudd.net/webblogg/category/arkitektur/tredje-platsen/ innan, det är en plats där du kan vara så privat eller öppen som du vill, du interagerar med omgivningen på ett prestigelöst sätt och du kan få en stund borta från den första (hemmet) och andra (arbetet) platsen. Nu riskerar nomadarbetarna i USA att förstöra den tredje platsen på t ex Starbucks. Nomadarbetarna är t ex frilansare som inte har fasta arbetsplatser som bland annat använder platser som Starbucks för att arbeta på.
Det finns wlan och kaffe, det kan väl inte bli fel?
Problemet uppstår när alla platser är upptagna av personer som sitter böjda över sina datorer, helt omedvetna om sin omgivning och interagerar knappt med den heller. Caféet liknar mer och mer den andra platsen.
Jag jobbar oftast på dagarna så jag vet inte hur utbrett detta är i Sverige. Hur ser det ut på svenska caféer?
Andra bloggar om: tredje platsen, starbucks, frilans, wlan
* Researchers find ceiling height can affect how a person thinks, feels and acts
Det passar i alla fall på mig, jag känner mig nertryckt i rummen som byggdes på sextio-, sjuttio- och åttiotalen där minimikraven blev standard och det ansågs som onödigt att bygga med större takhöjd än 2,40.
Andra bloggar om: arkitektur