Norman Fosters “gurka”

Hugh Pearman har skrivit en artikel om Norman Fosters senaste byggnad i London, Swiss:Res nya London kontor som kan ses från nästan alla delar av London:
Gabion: Foster goes Deco, and reinvents the skyscraper. What are we to make of the “Gherkin”

Liksom Hugh så gillar jag också byggnaden. Den uppfyller i alla fall ett av skyskrapornas syfte:

Att ge Londons skyline en identitet.

I dagens globala värld är det viktigt för städerna att ha en egen, lätt igenkännbar, identitet. Det har man t ex ofta förlorat i den mindre skalan. Ta vilken high street i England eller storgata i Sverige som helst. Du kommer att få svårt att se exakt vilken stad det är. Det är samma affärer, ungefär samma konsumlåda på torget och samma lyktstolpar längs vägen.

Då skapar Fosters cigarr (jag tycker mer att det liknar en fet cigarr än en gurka) en direkt igenkännbar skyline. På samma sätt som Eiffeltornet gör det i Paris och Twin Towers gjorde på Manhattan.

Sen kan man alltid debattera hur den fungerar stadsstrukturmässigt där den möter marken men det är en annan fråga :o)

Maktförskjutning

Det sker även en maktförskjutning i paradigmskiften. I jordbrukssamhället var jordägor lika med makt. De som hade stora jordegendomar var även de som hade något att säga till om i samhället. Adeln är väl det närmaste man tänker på men även kyrkan och kungen utövade sin makt genom sina jordägor. Om kungen ville belöna någon och samtidigt sätta dem i tacksamhetsskuld till sig så kunde han ge dem ett gods.
I industrisamhället flyttas makten från dem som äger mark. Jag tycker att det är lite svårt att definiera till vem makten övergår. I brist på annat så säger jag att makten övergår till de som har och kan utnyttja sina produktionsresurser på ett effektivt sätt. Dock så tycker jag att i samband med att finansmarknaden växer och blir allt mer global så flyttas mer och mer makt över dit. Fast då börjar man komma in på det jag kallar nätverkssamhället eftersom den globala finansmarknaden kräver ett globalt nätverk av telekommunikationer som fungerar dygnet runt och i realtid. Så jag tycker att det är svårt att definiera makten i industrisamhället.
Var kommer då makten i nätverkssamhället att finnas? Det är ju ännu svårare att deiniera. Kommer den att finnas hos dem som kontrollerar medierna? Kommer den att fortsätta att vara kvar i finansvärlden, i den så kallade “marknaden”?
Eller kommer den att finnas hos dem som kan samla information, bearbeta den och agera på resultatet? Jag lutar åt det sista. Denna färdighet har ju alltid varit viktig att kunna men själva maktutövandet har sedan varit en annan process. Jag tror dock att det kommer att bli en maktfaktor i sig.

Detta är definitivt ett ämne som jag kommer att återkomma till.

Paradigmskifte

Jag är som jag skrev i första posten så är jag intresserad av den process som jag kallar paradigmskifte, en process som jag tror sker just nu och som kommer att föra oss in i nätverkssamhället.
För att det skall vara lättare för er att följa resonemangen så tänkte jag försöka förklara vad jag menar med paradigmskifte.

(denna text är väldigt mycket ett pågående arbete, kommentarer om det jag skriver emottages tacksamt!)

Ordet paradigm används vanligtvis för att benämna ett rådande tankesätt inom ett forskningsområde.
Ordet paradigm betyder enligt Bonniers lexikons ordbok de ramar och allmänna regler inom vilket ett visst verksamhets- eller livsmönster upprätthålls. Det gäller speciellt de teoretiska ramar inom vilken forskningen i en viss vetenskap bedrivs. Jag tänker använda ordet i dess mer populärvetenskapliga betydelse där man använder det för att beskriva ramarna för ett tankesätt inom ett helt samhälle. Man kan till exempel tala om ett paradigmskifte när samhället ändrades i grunden i slutet av 1800-talet när vi gick från småskaligt hantverk i hemmen till industriellt framställande i centraliserade lokaler.

De tidigare paradigmskiftena som har skett är:
Samlare/jägarsamhället -> Jordbrukssamhället -> Industrisamhället

Det handlar alltså om genomgripande förändringar som omdefinierar vårt samhälle och förändrat vårt sätt att bo, arbeta och leva. Det är även en förändring av våra grundläggande värderingar. Om vad som är viktigt, vad som är oviktigt och hur vi ser på omvärlden. Vi har nu till exempel oerhört svårt att sätta sig in i hur det var att vara dräng eller piga för tvåhundra år sedan. Vi kan inte föreställa oss hur man kunde tycka att det var fullständigt naturligt att ha slavar och se dem som värdelösa som människor men att de hade ett monetärt värde som arbetare som man kunde köpa och sälja som man ville. Detta omänskliga beteende var högst civiliserat bara för 150 år sedan.

Paradigmskiften gör ont. Vissa yrkeskategorier kommer t ex nästan att försvinna helt samtidigt som helt nya uppfinns. Arbetslösheten kommer att fortsätta att stiga in det gamla samhällets yrken och har man inte orken eller fallenheten för att omskola sig så kommer man att få svårt att få ett nytt jobb. Om jag var kommunalråd i en mellanstor svensk kommun som är beroende av några få, stora industriföretag så skulle jag ha ganska svårt för att sova. Dessa industrier kommer med största sannolikhet slå igen. Antingen för att för att flytta till ett land med billigare arbetskraft eller för att företaget gått i konkurs. Många industrier kommer givetvis att finnas kvar men man kan inte vara säker på att det kommer att bli just den fabrik som ligger i ens egen kommun. Tänk bara på hur många hästdroskefabriker det finns kvar. Bilen som kom med den industriella revolutionen konkurrerade ut en hel rad företag som säkert var mycket bra på det de gjorde men det kvittar hur bra man är på att göra en hästdroska om man konkurerar med lastbilstillverkare! Nä, om jag vore kommunalråd så skulle jag istället för att försöka med konstjord andning på något som inte går att rädda jobba järnet för att öka möjligheterna för nyföretagande och försöka hitta något inom “den nya ekonomin” som just min kommun skulle kunna bli bra på. I samband med detta så måste man även jobba med utblidningsfrågorna så att man kan hjälpa dem som har blivit arbetslösa när industrierna lägger ner.

Första postningen

Då hade man en webblogg.

Den första postningen borde ju vara lite genomtänkt. Jag borde nog ge lite anledningar till varför jag har en blogg och vad jag vill med den. :o)

Just nu studerar jag till arkitekt. Jag började höstterminen -01 och beräknar att vara färdig vid årsskiftet 2005-06

Innan dess var jag med när Jonas Birgersson och fyra kompisar startade framfab i Lund 1995. Jag jobbade kvar i företaget till sommaren -01. Sista året var jag tjänstledig.

Det var Birger som introducerade mig till begreppet om paradigmskifte. Han använde det i sina föreläsningar om bredband och en av hans affärsidéer har alltid varit att hjälpa företag i det industriella samhället att förstå och ta steget in i nätverkssamhället.
Sedan dess har jag själv intresserat mig för paradigmskiftet. Jag har bl a läst om den industriella revolutionen, jag har försökt plöja igenom Manuel Castells trilogi “Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur” och jag har observerat hur världen omkring mig förändras.

Jag har ett tag känt ett behov av att förstå världen runt om kring mig. Det händer saker runt om i världen. Förändringarna finns både i stort och smått. Vad kommer dessa förändringar att innebära för mig och vad kommer de att innebära för samhället i stort?

Frågor som jag har ställt mig är t ex:
Vad kommer att hända?
Var tar makten vägen?
Var finns de framtida affärsidéerna?
Vilka blir framtidens killer-apps?
Hur kommer arkitekturen in i bilden?
Kan arkitekturen hjälpa oss att skapa det samhälle vi vill ha?
Vad kan vi lära oss av vad som hände under den industriella revolutionen?
Hur kommer industrisamhällets företag att klara övergången?

to be continued…

Sist en hälsning till den person som betyder mest för mig i livet, Sofi. Jag älskar dig!