Peter Elmlund har bloggat igen!

Hurra! Hoppas det är mer än en tillfälling come-back.

Rosso: Gågata på Götgatsbacken

Så har det beslutats om gågata på Götgatsbacken i Stockholm. Det är ju sympatiskt, vem vill inte ha bort bilarna från de trevliga delarna av staden? Vad skönt att strosa omkring bland människor och kanske slå sig ned vid en uteservering och ta en caffe latte. Vad härligt att få andas lite ren luft!

Europa i kreativitetens tid

Sverige ligger bra till i Richard Floridas undersökning av hur Europas länder ligger till enligt hans creative index analys. Vi slår till och med USA. Florida har skrivit boken “The Rise of the Creative Class”:http://www.creativeclass.org/ där han går igenom USAs städer på samma sätt.

Demos – Catalogue – Europe in the Creative Age

A ‘creative crescent’ of northern European countries is challenging the economic power of the United States and ‘old Europe,’ according to a new index which measures performance in the knowledge economy.

In The Rise of the Creative Class, Richard Florida analysed the factors which enabled economically successful US cities to attract and retain talent.

via “mymarkup”:http://mymarkup.net/blog/archives/005159.html

Varför är inte Sverige så här smarta?

Britterna fattade det 1998. Varför har inte regeringen fattat det än?

The 1998 Competitiveness White Paper

In the increasingly global economy of today, we cannot compete in the old way. Capital is mobile, technology can migrate quickly and goods can be made in low cost countries and shipped to developed markets. British business must compete by exploiting capabilities which its competitors cannot easily matchor imitate. These distinctive capabilities are not raw materials, land or access to cheap labour. They must be knowledge, skills and creativity, which help create
high productivity business processes and high value goods and services. That is why we will only compete successfully in future if we create an economy that is genuinely “knowledge driven”.

Databasernas roll i nätverkssamhället

SocialTwister.com: The Coming of the Database Economy – Hold Onto Your Opinions

The role of databases in the network society.

For some reason […] it came to my mind that the world at large is moving towards a database economy, one fundamentally supported and nurtured by the existence of massive public and private interwoven data warehouses

Gentrifiering

2blowhards skriver om gentrifiering och pekar på en studie av Lance Freeman som lär ut stadsplanering vid Columbia universitetet i USA som visar på att det inte alltid är så att gentrifiering tvingar de fattiga att flytta bort från ett område. Hans data pekar tvärt om på att fattiga i genomsnitt hyr en lägenhet längre i ett område som håller på att gentrifieras än i ett icke gentrifierande området trots att hyra går upp i det första området.

The data, he says, tells us that the poor on average actually stay in their homes for a longer period of time in gentrifying neighborhoods than they do in non-gentrifying neighborhoods, even though their rents go up in gentrifying neighborhoods. Why? Because there are all sorts of reasons people move and stay. When your neighborhood sucks (not Freeman’s word), you have an incentive to move–perhaps to a comparably priced but slightly less sucky neighborhood. But when your neighborhood gets spiffed up by all those Yuppies, you have an incentive to stay–and may be willing to pay more.

2blowhards.com: Gentrification: Good or Evil?

via: “the boxtank”:http://www.theboxtank.com/walmartbox/2004/09/gentrification_.html

Sprawl gör dig sjuk

“Rand”:http://www.rand.org/about/index.html har publicerat en studie, “Suburban sprawl and physical and mental health”:http://www.rand.org/news/press.04/09.27.html, som visar att vår byggda struktur påverkar vår hälsa.

Speciellt detta citat fann jag alarmerande:

The findings suggest that an adult who lives in a more sprawling city such as Atlanta will have a health profile similar to someone four years older — but otherwise similar — who lives in a more compact city such as Seattle, according to researchers.

Nu är ju inte problemet med utspridd bebyggelse alls lika stort här i sverige som det är i USA.
Det skulle ändå vara intressant med en svensk undersökning som jämför hur gammal man blir om man lever i innerstaden kontra ute i en villamatta. Alla säger ju[1] att vi bara ligger 10 år efter USA i alla kurvor när det gäller övervikt etc. och att inget pekar på att det blir bättre

Detta är ju inget nytt. Andra har forskat om detta innan men genom att säga det igen och igen så kanske det kan hända något. Vi måste minska bilberoendet för att kunna leva ett hälsosammare liv. För att göra detta så behöver vi öka och underlätta användandet av kollektivtrafiken, bygga tätare och stoppa utspridandet av offentliga och kommersiella funktioner.

fn1. dvs. jag har inte kollat upp det själv och det kan vara en “urban myth”

Celebration, Fl

Andrés Duany, arkitekturkritiker på New York Times, har skrivit en essä om Disneys stad i Florida som ofta används som exempel för New Urbanism-rörelsen från USA. John Massengale på Veritas et Venustas återger hans essä här: “Veritas et Venustas: Duany Crits Celebration

For my english visitors:
Andrés Duany, architectual critic at the New York Times, has written an essay about Celebration in Florida, Disney’s town which is often used as the poster child of the New Urbanism movement in the US. John Massengale of Veritas et Venustas has posted the essay here: “Veritas et Venustas: Duany Crits Celebration

varför är det så svårt att få igång en arkitekturdebatt?

Varför är det lättare att få människor engagerade i film, dokusåpor och vädret?

Är arkitekter, stadsbyggnadskontor och andra inblandade för dåliga på att presentera förslagen så att medborgarna kan sätta sig in i vad det kommer att innebära för dem personligen?

Är det för svårt att sätta sig in i saker som man utsätts för varje dag?

Det kanske är så att det inte känns som om man som enskild lekman kan påverka sin omvärld?

Det kanske är ett problem att arkitekturdebatten främst sker på kultursidorna och inte på samhällssidorna

Traditionalist?

På en genomgång i skolan i våras sade en av mina ritsalsassistenter till mig: “Jonas, från vad jag har förstått så är du något av en traditionalist”. Han menade arkitektoniskt och det sades nog med en liten nedvärderande underton, men inte så mycket.

Jag har tänkt en del på det sen dess och jag har kommit fram till att jo, jag är nog en traditionalist men inte på det sättet han trodde.

Jag har kommit fram till att jag inte är en stiltraditionalist utan en strukturtraditionalist. Jag har inget problem med modernismen när det gäller arkitekturen. Speciellt tidig funktionalism tycker jag mycket om. Vad jag dock har problem med är de strukturproblem som modernismen medförde. Modernismen var inte bara en arkitektonisk stil utan arkitekterna hade även ideer om hur livet skulle levas i deras byggnader och försökte skapa förutsättningar för detta i sina skapelser. Frågan är hur bra de lyckades.

Inte så bra tycker jag. Men det är inte stilens fel. Det är strukturen. Därför är det också mycket svårare att komma till rätta med problemen:

  • Stadens byggander tappar kontakten med gatan när de flyttar ut i parken.
  • De byggnader som ligger utmed gatan är oftast byggda in och ut med en tunnel in till innergården där entréerna ligger. Det ger tråkiga fasader och en känsla av att “något fattas”
  • En alldeles för stor tilltro till bilen som har gett stora öknar med parkeringsplatser och på många ställen i staden en alldeles för överdimensionerad infrastruktur.
  • En tro på att om vi bygger lika för alla så kommer alla att vilja bo där och då blir vi av med klasserna och segregationen. Se bara på Rosengård, Hammarkullen och Rinkeby kontra villamattornas utbredning på 70-talet och framåt.
  • En otydlig hantering av vad som är offentligt och vad som är privat. Runt husen i parken finns det en zon som är privat men eftersom den inte är markerad så blir den otydlig det det skapar en osäkerhet.

Det är strukturen det är fel på, inte stilen. Vi bor i en alldeles underbar funkislägenhet från 1945. Fast när jag går ut så går jag ut på en trottoar och på baksidan har huset en bakgård med cyckelställ, soptunnor och en gräsmatta som bara är vår. Jag läste en undersökning av gårdar innuti kvarter. Den jämförde gårdar där alla fastigheter i kvarteret hade slagits samman med gårdar som fortfarande var uppdelade och användningen av de uppdelade gårdarna var mycket intensivare. Den öppna gården hade blivit allas och användes därför av ingen. Det är viktigt att klart och tydligt skilja på det privata och det offentliga. Den öppna gården är ett slags mellanting eftersom gruppen som använder gården blir ohanterlig, det är inte bara min trappuppgång utan det är andra också som jag inte känner. Jag har inget problem med modernismen som stil men när den börjar experimentera med stadsstrukturen så blir den sällan bra.

Jag blev nog lite stött när jag blev kallad traditionalist eftersom det inte passade med min självbild, det var nog därför jag funderade på det så mycket. Men nu kallar jag mig stolt för strukturtraditionalist.