Month: March 2004

Länge sen sist och OS-by i NY

Det har inte blivit något skrivet här i bloggen på ett tag.
Så här kommer det obligatoriska jag-har-haft-mycket-att-göra-och-har-därför-inte-bloggat inlägget.

Det har varit mycket att göra i skolan. Jag har jobbat med projektet och även försökt komplettera några smågrejor jag har haft efter mig.

Jag har däremot hittat och läst en hel del nya bloggar som är intressanta:

* “City Comforts Blog”:http://citycomfortsblog.typepad.com/cities/
* “Veritas et Venustas”:http://massengale.typepad.com/venustas/
* “unfolio”:http://www.unfolio.com/
* “2blowhards”:http://www.2blowhards.com/

Det har bloggats mycket om de nya förslagen till olympisk by (by är väl ett riktigt ‘understatment’) till New Yorks försök att får sommar-OS 2012 (“venustas”:http://massengale.typepad.com/venustas/2004/03/it_takes_a_vill.html och “city comforts”:http://citycomfortsblog.typepad.com/cities/2004/03/back_to_drawing.html)
Båda är ense om att det är ett dåligt projekt. Varför? När väl OS är över så finns det ingen möjlighet att det blir en fungerande stadsdel. Det finns inget “neighborhood”
Det är skrämmande likt Le Corbusiers skisser till une ville comtemporaine:

une-ville-contemporaine

(de små prickarna i nederkanten på bilden är bilar)
Samma grundprincip. Höga utspridda hus med trafikleder mellan. Hur f-n skall skall man kunna bo där. Men kan ju nästan se hur mycket det blåser på bilderna. Modernismen tar verkligen sin historielöshet på allvar. Man vägrar att lära sig av gamla misstag.

Har det verkligen inte hänt mer på 80 år?

En intressant betraktelse – ingen blogg jag har hittat hittills är på modernismens sida, alla lutar åt “new urbanism”:http://www.newurbanism.org eller liknande åsikter.

Genomskinlig betong?

Hittade en intressant nyhet:

* optics.org – News – Concrete casts new light in dull rooms (March 2004)

En Ungersk arkitekt har kombinerat betong och fiberoptik och skapat betongblock där lite ljus kan tränga igenom. Det är inte tillräckligt för att man skall kunna urskilja vad man ser på andra sidan men det skapas skuggor på insidan av väggen. Det finns lite bilder på sidorna jag länkar till.

Företaget som tillverkar det heter “LitraCon”:http://www.litracon.com/

Processen borde ju inte försämra betongens brandegenskaper nämnvärt och då öppnas ju helt nya möjligheter med brandväggar som inte längre behöver blockera ljuset.

Vidare diskussion om ordet arkitektur

Peter Lindgren och jag har haft en diskussion om ordet arkitektur.

Han började med ett “inlägg”:http://tesugen.com/archives/04/03/architecture-definition som jag sedan “kommenterade”:http://www.bergenudd.net/webblogg/archives/000029.php och slutligen Peters “senaste kommentar”:http://tesugen.com/archives/04/03/jonas-bergenudd-arkitektur

Jag tycker att du kommer lite för långt från ursprunget om du blandar in processen i arkitekturbegreppet. Då börjar man urvattna ordet som jag hade farhågor om i min första kommentar. För själva processen tycker jag man får använda andra ord t ex just process och inte försöka bända in för mycket betydelse i ordet arkitketur som redan är knökfullt med olika aspekter.

citatet “Bo Könberg är arkitekten bakom det nya pensionssystemet” tycker jag bara borde innebära att han byggde upp det nya pensionsystemet inte att han använde en speciell process för att göra det. Det får förklaras på ett annat sätt. Jag är när jag tänker efter inte ens säker på om jag gillar att ordet arkitekt används i det sammanhanget. Ordet arkitekt för sig själv tycker jag skall vara exklusivt för just arkitekter. Jag har dock inte något problem med titlar som t ex systemarkitekt. Upphovsman skulle vara bättre i ovanstående citat

Men som Peter säger är han mest intresserad av hur ordet arkitektur används inom IT-området och det området lämnade jag för några år sedan och känner mig inte insatt problematiken längre.

Det jag dock har insett geonom diskussionen är att jag fortfarande har lika svårt att definiera vad arkitektur är (i den byggda meningen). Sedan skall vi inte ens börja tala om problemet att skilja på god arkitektur och annan arkitektur.

Definition av ordet arkitektur

I “Definitions of Architecture on the Web (Tesugen)” skriver Peter Lindberg om hur han har undersökt hur arkitektur definieras på webben. Arkitektur betyder traditionellt byggnadskonst. Dock har utrycket under de senaste decennierna även börjat användas utanför byggbranschen främst inom biologin och datavetenskapen. En bekant till mig som jobbar som arkitekt anser att alla användningar av ordet arkitekt och arkitektur som inte har med byggnader eller byggnadskonst att göra urvattnar ordet. Jag, som har en bakgrund inom Internet, är inte lika kategorisk utan anser att man kan ha yrken som systemarkitekt och tala om arkitektur inom bologin utan att arkitekturbergreppet förvanskas.

Peters undersökning tror jag är lite färgad av att den just har utförts på internet och visar på fler datoranvändningar än vad som används i resten av samhället.

Om vi sen går ett steg vidare och försöker definiera vad arkitektur är så kommer vi in i ett riktigt träsk. Arkitekter och teoretiker har mycket länge försökt ge sig på den nöten och hur man än än angiper det så kommer man antingen fram till ett väldigt snävt begrepp som utelämnar många viktiga aspekter eller så inkluderar man allt man kan och då blir begreppet ohanterbart.

Får man bygga vad som helst

I bloggen 2blowhards.com har Nikos Salingaros gästbloggat och skrivit en artikel om det planerade museet nedanför akropolis i Athen:

* 2blowhards.com: Guest Posting — Salingaros on Tschumi

Artikeln gör att jag ställer mig frågan: Får man bygga vad som helst? Får man bygga detta vad som helst var som helst?

Man skall alltså bygga en typisk Tchumi-byggnad rakt nedanför Akropolis som kommer att dominera denna vy som är så känd över hela världen.

The present government can fall tomorrow (perhaps as a result of this fiasco). Unfortunately, if this project is not stopped soon, we will have a structure in front of the Acropolis that deconstructs — and desecrates — the sacred site for many years, until it is torn down and replaced by a more suitable, adapted building.

I bland kanske det fungerar, I.M. Peis tillbyggnad av Louvren är bra tycker jag, men det måste göras med en fingertoppskänsla som jag är rädd för att Tchumi inte har.

Artikeln tar även upp en hel del kritik som har framförts mot Tchumis tidigare arbeten som Parc-de-la-Vilette i Paris och The Lerner Center vid University of Columbia i USA. Nikos är inte snäll i sin kritik av Tchumis tillkortakommanden.

Men det är som han skriver i slutet: det är alltför många städer som vill “göra en Bilbao” och skaffa ett igenkännbart varumärke för staden och bjuder då in en av de för tillfället heta arkitekterna och ber honom att skapa något som kommer att sätta dem på världskartan som en stad som ligger i framkanten.

Fast man kanske man då mer får en struktur som mer hör till liknande platser runt om på jorden än platsen den ligger på rent fysiskt.

Den förlorade gatan

När jag läste Peter Elmlunds artikel Stadsplanering är politik så insåg jag att ja, så är det ju.
Vi har förlorat vägen som en del av målet. När man förflyttar sig så är det oftast bara målet som är viktigt och vägen blir bara beslut om vad som är närmast.
Dock har jag blivit mer medveten om min omgivning sedan jag började på arkitektskolan, jag ser, funderar och reflekterar mer över min omgivning.
Som tur var har ju till och med trafikplanerarna börjat inse att man inte kan bygga bort trafikproblemen med större och större trafikapparater utan det är genom att försvåra för bilister som man får dem att använda andra fortskaffningsmedel.
Så vi kanske är på väg tillbaka till en mer mänsklig skala i stadsplaneringen. Man kan ju alltid hoppas…