Hugh Pearman har skrivit en artikel om Norman Fosters senaste byggnad i London, Swiss:Res nya London kontor som kan ses från nästan alla delar av London:
Gabion: Foster goes Deco, and reinvents the skyscraper. What are we to make of the “Gherkin”
Liksom Hugh så gillar jag också byggnaden. Den uppfyller i alla fall ett av skyskrapornas syfte:
Att ge Londons skyline en identitet.
I dagens globala värld är det viktigt för städerna att ha en egen, lätt igenkännbar, identitet. Det har man t ex ofta förlorat i den mindre skalan. Ta vilken high street i England eller storgata i Sverige som helst. Du kommer att få svårt att se exakt vilken stad det är. Det är samma affärer, ungefär samma konsumlåda på torget och samma lyktstolpar längs vägen.
Då skapar Fosters cigarr (jag tycker mer att det liknar en fet cigarr än en gurka) en direkt igenkännbar skyline. På samma sätt som Eiffeltornet gör det i Paris och Twin Towers gjorde på Manhattan.
Sen kan man alltid debattera hur den fungerar stadsstrukturmässigt där den möter marken men det är en annan fråga :o)