varför är det så svårt att få igång en arkitekturdebatt?

Varför är det lättare att få människor engagerade i film, dokusåpor och vädret?

Är arkitekter, stadsbyggnadskontor och andra inblandade för dåliga på att presentera förslagen så att medborgarna kan sätta sig in i vad det kommer att innebära för dem personligen?

Är det för svårt att sätta sig in i saker som man utsätts för varje dag?

Det kanske är så att det inte känns som om man som enskild lekman kan påverka sin omvärld?

Det kanske är ett problem att arkitekturdebatten främst sker på kultursidorna och inte på samhällssidorna

Bloggar om: , , , ,

En stad eller en symbol?

Veritas et Venustas: Novelty

John Massengale på Veritas et Venustas Skriver en del kloka saker. Nu jämför han om en stad skall bygga en stad eller ett gäng symboler. Något retoriskt givetvis.

Massengale är en New Urbanist och som sådan så klart mer intresserad av att bygga stad.
Mycket förenklat så är new urbanism en rörelse som startade i USA för ett gäng år sedan som vill skapa bra städer. Det var en protest mot sprawlens utbredning i USA och de vill skapa städer som är trevliga att gå, vistas och bo i till skillnad mot dagens utveckling som fortfarande mest leder mot ett ökat bilberoende. Vad man strävar efter är helt enkelt mer “europeiska” städer.

I sina inlägg är han mycket kritisk till de så kallade “starchitects” som reser världen runt och bygger signaturbyggnader. Jag har skrivit om detta innan i inlägget Vill du ha extra allt med din Libeskindbyggnad?
Arkitekter som anlitas mer för att vara ett varumärke än för att de ritar hus som fungerar på platsen och i staden.

Det som är roligt är dock att här i sverige så verkar det vara fler och fler som är intresserade av att bygga stad. Stadsbyggnadskursen som jag går nu i höst är mycket intressant. Folk börjar inse att modernismens stadsbyggande hade lite övrigt att önska. Den hanterade t ex kopplingen mellan hus och gata på ett undermåligt sätt. Det fanns helt enkelt oftast inget samspel, husen skulle ligga fritt ute i parken och parken gränsade till gatan. Gränsen mellan det offentliga och det privata suddades ut och till slut blev det så mycket mark som var allas så att den inte användes av någon.

David Sucher på City Comforts har postat tre regler som täcker in mycket av vad som gör en bra stad. Jag är faktiskt inte så oroad för stadens framtid, det finns många tecken på att vi både i teori och praktik är på väg på rätt håll.

Vad tycker du?

Bloggar om: , , ,

Mer om Ray Oldenburg

Third Places

Oldenburg identifies third places, or “great good places,” as the public places on neutral ground where people can gather and interact. In contrast to first places (home) and second places (work), third places allow people to put aside their concerns and simply enjoy the company and conversation around them. Third places “host the regular, voluntary, informal, and happily anticipated gatherings of individuals beyond the realms of home and work.” Oldenburg suggests that beer gardens, main streets, pubs, cafés, coffeehouses, post offices, and other third places are the heart of a community’s social vitality and the foundation of a functioning democracy. They promote social equality by leveling the status of guests, provide a setting for grassroots politics, create habits of public association, and offer psychological support to individuals and communities.

från: Project for Public Spaces (PPS) | Ray Oldenburg

Bloggar om: , ,

Ny kategori: tredje platsen

Jag har adderat kategorin “Tredje platsen” till bloggen.

Uttrycket hittade jag på Bloggen Rosso som skrivs av Peter Elmlund. Han skrev om sociologen Ray Oldenburg som har skrivit boken The Great Good Place bland annat i inlägget A bar without the booze
Peter har även skrivit om Oldenburg hos Axess

I denna kategori tänkte jag skriva om platser som jag tycker fungerar som en tredje plats.

Det heter den tredje platsen eftersom den första och andra platsen är hemmet och arbetet. En bra tumregel för om en plats kan vara en tredje plats är om du kan säga något rakt ut i luften utan att övriga personer i lokalen tittar på dig som om du borde läggas in. Det kan du ju göra på ett ställe där du är stamgäst och där du är igenkänd även om de flesta kanske inte känner dig. Ett annat karaktärsdrag som en tredje plats ofta utmärks av är att den drivs av en ägare som bor i området. Dessa ägare blir vad Jane Jacobs kallade “public characters”

Bloggar om: , ,

Den Kompakta Staden

Jag har precis lämnat in denna miniuppsats om argument för kompakta eller glesa städer. Jag har skrivit den till en introduktionskurs i Stadsplanering för Johan Rådberg. Den handlar om debatten som förs om man skall planera för en kompakt stad eller det är den glesa villastaden som är framtiden.

Den Kompakta Staden – Argument för och emot

Bloggar om: ,